Ritningar

Byggnadens utveckling Hela texten med detaljerade fotografier finns att lÄna pÄ Biblioteket i Klintehamn Enligt traditionen

(1) pĂ„stĂ„s det Donnerska Huset till en del vara byggt av strandridare Stake under 1600-talet. Sannolikt rör det sig om en förvĂ€xling; troligen bebyggdes "StrandsĂ„ker" av Jacob Niclas Donner först Ă„r 1870 och dĂ€refter. SkattelĂ€ggningskartan Ă„r 1702 (2) ger en entydig bild av tomten som ett obebyggt stycke "högĂ„rd och Ă„ker" under gĂ„rden Lilla Snögrinda. Åkrarna kallades StrandsĂ„ker, till skillnad frĂ„n Stakes Strands. År 1784 storskiftades Snögrinda

(3) och StrandsÄker överfördes till Stora Snögrinda, vars ena hemman nyligen köpts av J N Donner

(4). Det vÀstra husets existens Àr oomtvistat frÄn Är 1784, dÄ det förekommer pÄ en kartbild i de nÀmnda skifteshandlingarna.

1784: del av storskifteskartan. Nr 50 - Strands högĂ„rd, nr 51 - bebyggd tomt (29 kappeland stor), nr 52 - övr. strandmark, varpĂ„ lotsdrĂ€ngen Daniel Söderberg uppfört byggnad. Överst vĂ€nder den urspr. huvudbyggnaden sin lĂ„ngsida mot hamnen. DĂ€runder syns tvĂ„ smĂ„byggnader, vars symboler ej helt överenstĂ€mmer med kĂ€nda byggnader pĂ„ platsen - som pĂ„stĂ„s vara resta redan 1780. Noter:

(1) A. Lindqvist 1968, s 63.

(2) LantmÀteriet, Klinte akt 1 o. 2

(3) LantmÀteriet, Klinte akt 48.

(4) Greta Arwidsson ant. i Gotl.Fornsal, sÀger: 26 nov 1783 köpebrev Ä 9/16 mantal St Snögrinda. Köpebrevet ej pÄtrÀffat, trots vissa efterforskningar pÄ Landsarkivet. Planritningar Förslag till rumsanvÀndning efter 1819 Ärs BrandförsÀkringshandlingar. (Res.för Àndringar)

BOTTENPLAN

 ÖVERVÅNING

BrandförsÀkringar

GÄrden omförsÀkrades 1840, 1860, 1879, 1890, 1916 och 1928. VÀrderingsinstrumentet för Är 1840 saknas, med det följande Àr föredömligt utförligt.

Efter att rektor Cramér överlÄtit gÄrden med Äbyggnaderna i bedrövligt skick, reparerades husen. Bland förÀndringarna kan nÀmnas att bottenvÄningens norra kÀllarrum Är 1857 inreddes med kök etc för bostadslÀgenhet. 1848 lades tegeltaket om och försÄgs med rÀnnor och stuprör av jÀrnplÄt. Samtidigt blev byggnaden "vattenrifven och, sÄsom varande sjömÀrke, affÀrgad hvit". Snickerierna var sannolikt utvÀndigt mÄlade i engelskt rött. (Ursprungshuset synes ha varit ljusgult kalkavfÀrgat med grÄblÄ yttre fönstersnickerier).

De flesta fönsterbĂ„gar och somliga karmar var nyligen ersatta. Man hade mĂ„lat om rum, lagt in nĂ„gra nya golv, satt om eller nyuppsatt kakelugnar m.m. Flertalet rum var tapetserade och sju av övervĂ„ningens rum hade spegelbröstning. MĂ„nga tak var uppspĂ€nda. Övre förstugan fick nu rivet vindfĂ„ng. Pardörrararna till detta ligger pĂ„ vinden. Över dörrarna slĂ€ppte ett överljusfönster in dagern mot trappan och köket.
FörsÀkringen anger rumsfunktionerna, som dock Àr svÄra att ÄsÀtta planerna.

1879 noteras att lÀngan Àr "vÀl vidmagthÄllen". BottenvÄningens sydöstra rum hade dessförinnan omÀndrats till kök i en lÀgenhet.

1900-Talet Under det varande seklet har hyresgĂ€sterna och funktionerna i det Donnerska Huset skiftat mĂ„ngfaldigt (1). 1916 Ă„rs brandsyn beskriver bottenvĂ„ningen med fem rum, tvĂ„ kök, ett nypanelat rum (f.d handelslokal = "hĂ„llstugan" mitt pĂ„) jĂ€mte förstugor. Ytterligare 2tvĂ„ rum var nyligen iordningstĂ€llda, panelade med nya brĂ€dgolv pĂ„ underlag av stenflis eller cement. I gatuplanets norra lokal lĂ„g Gotlands Bank med ett för deras behov inmurat kassavalv av betong, med jĂ€rnbalkar i tak. Strax efter 1916 inredde Ă€garen August Lingström fĂ€rdigt den f.d handelslokalen till Klinte Sparbank. DĂ€rvid fick flera rum moderna snickerier med pĂ€rlspont och spegeldörrar. Ett kĂ€llarrum (14 i inv.) blev styrelserum med cementerat arkiv och en antik kakelugn (1792), nedflyttad frĂ„n övervĂ„ningen. Den södra lĂ€genheten i bv. fick en likartad inredning. ÖvervĂ„ningen var delad mellan tvĂ„ lĂ€genheter. Lingströms egen bostad bestod av de sex södra rummen och köket. Den mindre lĂ€genheten var pĂ„ fyra rum med genomgĂ„ng till kök i norra flygeln.

1928 anses rumsbehandlingen och inredningen vara omsorgsfullt utförd. Detta innebar att taken i regel var pappspÀnda, vÀggarna tapetserade och delvis panelade etc.
Vattenledning installerades under Lingströms tid, liksom elektricitet, som drogs in 1919, -27 och -29.

Stora förÀndringar

1951 köptes fastigheten av Klinte Storkommun, varvid en omfattande ombyggnad pÄbörjades.
ÖvervĂ„ningen inreddes till kommunkontor. Vid arbetena dĂ€rstĂ€des, pĂ„trĂ€ffades vĂ€ggmĂ„lningarna, som i flera fall togs fram. I stor utstrĂ€ckning slopades papptak och bröstningar, socklar m.m. Salens dörrar och alla fönster nytillverkades. HĂ€rvid utformades detaljerna efter Ă€ldre mönster, ibland förenklade.

Köksspisen murades igen; skorstenen kapades. Taket lades om med nya tegel pÄ tÀt bördning. Botten- och mÄnga av övervÄningens rum fick betydligt förenklade ytmaterial. En mellanvÀgg av sten revs i gatuplanets norra lokal. Ytterdörrarna nytillverkades i Àldre stil, medan skyltfönster i norr- och sydÀndarna bröt stilen.

1952 revs den norra bod- och avtrÀdeslÀngan frÄn 1800-talet. Rivningen var ett förebud till de stora rivningar, som fick anstÄ till 1955. DÄ revs de kvarstÄende lÀngorna och den fullstÀndiga handelsgÄrden förvandlades till ett öppet centrum med huvudlÀngan - kommunhuset - som övergiven solitÀr.

(1) HyresgÀsterna skildras i A Lindqvists bok "Klinteminnen" 1968. /Tor Sundberg 1988/