Hamnstudie 2006

Under försommaren 2006 var Lena AndrĂ©n och Therese Harrysson frĂ„n Department of Earth Sciences Marine Geology i Göteborg, i Klintehamn för att göra en studie av strömförhĂ„llanden, geokemi och sedimentprocesser inför en utbyggnad av smĂ„bĂ„tshamnen. (Sammandrag) Klintebladet har fĂ„tt ta del av resultatet av deras studie, och vi redovisar hĂ€r den del som rör bakgrunden och sammanfattningen. Hela studien finns i ett exemplar pĂ„ Klinte Bibliotek, dĂ€r intresserade kan lĂ€sa hela innehĂ„llet i studien.  Klinte bĂ„tklubb, Klintehamn, Gotland, planerar en utbyggnad av smĂ„bĂ„tshamnen vilken kommer att innebĂ€ra anlĂ€ggande av vĂ„gbrytare samt muddring i hamnomrĂ„det. I den muddrade rĂ€nnan som idag utgör smĂ„bĂ„tshamnen uppstĂ„r tidvis en vĂ€xlade ström vilken försvĂ„rar vid till- och utlĂ€ggning av bĂ„tar. LĂ€ngs Gotlands vĂ€stkust pĂ„gĂ„r en storskalig sedimenttransport norrut, och sedimenten utanför Klintehamn Ă€r mycket mobila. Varvsholmsstranden norr om smĂ„bĂ„tshamnen Ă€r utsatt för stranderusion. I smĂ„bĂ„tshamnen ackumuleras stora mĂ€ngder sand i form av sandbank, vilket gör att regelbunden underhĂ„llsmuddring Ă€r nödvĂ€ndig. Klintehamns lĂ€ge lĂ€ngst in i en storskalig bukt med flera grunda vikar och omfattande antropogen pĂ„verkan göt omrĂ„det komplext ur en sedimetologisk synvinkel. FĂ€ltarbetet i Klintehamn genomfördes 15 – 20 juni 2006 och omfattade handodling, strömmĂ€tning och sedimentprovtagning. Vattendjupsdata digitaliserades och ur en djupkarta som framstĂ€lldes kunde information hĂ€mtas för att berĂ€kna perioden av en hamnseiche. Denna jĂ€mfördes med uppmĂ€tta strömmens svĂ€ngningar. Perioderna stĂ€mde bra överens varför det konstaterades att viken har en sjĂ€lvsvĂ€ngning. Strömsimulering med hjĂ€lp av vattenstĂ„ndsdata frĂ„n Visby visade att strömmen sannolikt inte beror av storskaliga vattenstĂ„ndsförĂ€ndringar. En trolig orsak till strömmen i rĂ€nnan Ă€r hamnseichen som i sin tur troligen driva av vinduppstuvning. En utbyggnad av smĂ„bĂ„tshamnen skulle kunna eliminera problemet. Kornstorleksanalys genom torrsiktning och transportanalys enligt McLaren (1981) utfördes pĂ„ de grovkorniga sedimentprover som togs vid Varvsholmstranden och i smĂ„bĂ„tshamnen. Proverna frĂ„n Varvsholmsstranden har en varierande kornstorleksfördelning och transportanalysen indikerar en sedimenttransport norrut. Proverna frĂ„n smĂ„bĂ„tshamnen Ă€r vĂ€lsorterade och indikerar en sedimenttransport i sydostlig riktning. PĂ„ de finkorniga sedimentproverna frĂ„n Varvsholmsviken och smĂ„bĂ„tshamnen utfördes vĂ„tsiktning, kolkvĂ€veanalys och tungmetallanalys enligt Svensk standard. Ett prov analyserade av Analytica AB med avsĂ©ende pĂ„ tennorganiska föreningar. Resultaten visar generellt lĂ„ga tungmetallhalter, undantaget kadmium och koppar, samt lĂ„t TBT-halt vilket underlĂ€ttar hanteringen av muddermassor vid en utbyggnad. Sandbanken i smĂ„bĂ„tshamnen Ă€r troligen uppbyggd av en eller flera sandrevlar. Konstruktion av en vĂ„gbrytare bör utföras pĂ„ ett sĂ€tt sĂ„ att sedimentackumulationen inne i hamnen förhindras i största möjliga utstrĂ€ckning. Troligtvis kommer dock underhĂ„llsmuddring att vara nödvĂ€ndig Ă€ven efter en utbyggnad. För att stĂ€vja erosionen vid Varvsholm föreslĂ„s sandtillförsel vilket skonar den naturliga standen. Om ingen antropogen pĂ„verkan hade förekommit i omrĂ„det skulle troligtvis det sedimentöverskott som sandrevlarna utgöt, tillsammans med effekten av landhöjning, pĂ„ sikt fĂ„tt Varvsholmsviken att helt sedinentera igen. HamnomrĂ„det krĂ€ver i nulĂ€get Ă„terkommande muddring för att inte vĂ€xa igen. Även om ackumulationen till en viss grad kan förhindras genom en optimalt konstruerad vĂ„gbrytare kommer underhĂ„llsmuddring med största sannolikhet att vara nödvĂ€ndig i fortsĂ€ttningen.  Vid utbyggnad enligt Klinte bĂ„tklubbs förslag kommer muddring av smĂ„bĂ„tshamnen att generera ca 87 000m3 muddermasson som skall placeras i ett omrĂ„de söder om Lanthamnen. En alternativ dumpningsplats för muddermassor frĂ„n sandbanken kan vara Varvsholmsstranden, som i dagslĂ€get Ă€r hĂ„rt drabbad av erosion. DĂ€remot muddermassor av morĂ€n eller gyttjelera med innehĂ„ll av tungmetaller inte lĂ€mpade för dumpning pĂ„ Varvsholmsstranden. En föreliggande risk vid muddring Ă€r att tungmetaller frigörs i vattenmassan, pĂ„ grund av förĂ€ndrade redoxförhĂ„llanden. Zink, bly, koppar och kadmium fĂ„r en ökad mobilitet vid ökade syrehalter. Spridningen av tungmetaller kan ske vid muddringen och/eller dĂ„ massorna dumpas pĂ„ land dĂ€r syretillgĂ„ngen Ă€r högre. Deponeringen pĂ„ pĂ„ land krĂ€ver dĂ€rför ett tillslutet omrĂ„de med lakvattenkontroll. En ackumulationsbotten med lĂ„g syrehalt Ă€r att föredra som dumpningsplats om muddermassorna skall dumpas till havs. Denna typ av havsbotten finns dock inte i Klintehamns nĂ€rhet och transport av massorna blir nödvĂ€ndig. Ett utökat antal bĂ„tar i Klintehamn kommer att utgöra en miljöbelastning i omrĂ„det. Genom att investera i lĂ„ngsiktigt miljövĂ€nliga lösningar kan dessa problem undvikas i stor utstrĂ€ckning. En förutsĂ€ttning för utbyggnad Ă€r stora anlĂ€ggningsarbeten pĂ„ land i for av vĂ€gar till och frĂ„n hamnomrĂ„det samt parkeringsplatser. För att göra smĂ„bĂ„tshamnen mer attraktiv och miljön trevligare skulle trĂ€d kunna planteras som en ridĂ„ pĂ„ piren. Med nĂ„gon form av bullerskydd skulle Lanthamnens omedelbara nĂ€rhet bli mindre pĂ„taglig.  Ytterliga studier För att kartlĂ€gga hur sedimenten kommer att röra sig efter en utbyggnad och huruvida den stĂ„ende vĂ„gen kommer förĂ€ndras, bestĂ„ eller försvinna krĂ€vs matematiska modeller och datasimuleringar. Dessa simuleringar skulle grunda sig bland annat vĂ„gornas höjd och infallsvinkel vilka Ă€r parametrar som inte hĂ€r uppmĂ€tts i denna studie. Modellerna av detta slag skulle kunna utgöra en grund för att avgöra hur en vĂ„gbrytare bör konstrueras för att ge största möjliga skydd för vĂ„gor och minsta möjliga sedimentackumulation i hamnbassĂ€ngen. För att ta reda pĂ„ hur stora sedimentmĂ€ngder som kommer att ackumuleras eller eroderas behöver ocksĂ„ en noggrann sedimentbudget framstĂ€llas. Data kan hĂ€mtas frĂ„n bathymetriska mĂ€tningar, studier av gamla kartor, sjökort och flygbilder och/eller berĂ€kning av de mĂ€ngder sediment som transporteras lĂ€ngs Gotlandskusten. Genom att utföra strömmĂ€tningar i rĂ€nnan under ett kraftigt lĂ„gtryck med starka vindar skulle en maxhastighet för strömmen kunna uppmĂ€tas. LĂ„nga mĂ€tserier skulle tillsammans med exempelvis vinddata kunna faststĂ€lla orsaken till hamnseichens uppkomst. Denna typ av undersökning Ă€r dock inte nödvĂ€ndig inför en utbyggnad, men Ă€r intressant ur en vetenskaplig synvinkel.  Slutsatser  Genom utförda undersökningar och modelleringar kan det konstateras att en hamnseiche, troligen orsakad av vinduppstuvning, tidvis uppstĂ„r i hamnbassĂ€ngen och ger en en ström i den muddrade rĂ€nnan. Vid utbyggnad kommer ett ökat vattendjup och en större tvĂ€rsnittsarea vid inloppet direkt leda till att strömstyrkan i rĂ€nnan minskar. Utbyggnaden kan Ă€ven leda till att hamnseichen elimineras, vilket i sin tur ocksĂ„ minskar strömstyrkan i rĂ€nnan. DessvĂ€rre kan förĂ€ndringen av strömmarna komma att förĂ€ndra vattenomsĂ€ttningen inne i Varvsholmsviken. Den grunda viken visar idag tecken pĂ„ övergödning och en minskad vattencirkulation leder till minskad syretillgĂ„ng vid och i botten. Sandbanken i smĂ„bĂ„tshamnen Ă€r troligen uppbyggd av en eller flera sandrevlar. Ackumulationen av sand leder till att den muddrade rĂ€nnan hotar att vĂ€xa igen. Detta kan pĂ„ kort sikt lösas genom att omrĂ„det muddras, vilket sker i dagslĂ€get. En utbyggnad av smĂ„bĂ„tshamnen kommer att förĂ€ndra orĂ„dets vatten- och sedimentrörelser. Konstruktion av en vĂ„gbrytare mĂ„ste utföras pĂ„ ett sĂ€tt sĂ„ att ackumulationen inne i smĂ„bĂ„tshamnen förhindras i största möjliga utstrĂ€ckning. Troligtvis kommer dock underhĂ„llsmuddring att vara nödvĂ€ndig Ă€ven i fortsĂ€ttningen. Halterna av tungmetaller i omrĂ„det Ă€r generellt lĂ„ga, med undantag för kadmium och koppar som uppvisar nĂ„got förhöjda vĂ€rden. InnehĂ„llet i TBT Ă€r lĂ„gt och bör inte utgöra nĂ„got problem vid hantering av muddermassor. Kontaminerade muddermassor frĂ„n omrĂ„det bör placeras pĂ„ en ackumulationsbotten till havs alternativt pĂ„ land i en sluten deponi. Icke kontaminerade muddermassor frĂ„n sandbanken kan anvĂ€ndas som utfyllnadsmaterial eller placeras vid Varvsholmsstranden som en kortsiktiglösning av erosionsproblematiken. Den pĂ„gĂ„ende erosionen vid stranden bör stĂ€vjas Ă€ven lĂ„ngsiktigt genom upprĂ€ttande av nĂ„gon form av erosionsskydd. En utbyggnad av Klintehamns smĂ„bĂ„tshamn Ă€r mycket viktig för utvecklingen av Klintehamn, dĂ„ den kan generera flera nya arbetstillfĂ€llen genom en ökad tillströmning av turister.  Tack Utan eldsjĂ€larna i Klinte bĂ„tklubb, med Sven Jakobsson som vĂ„r kontaktperson, hade detta projekt inte varit möjligt att genomföra; stort tack för all hjĂ€lp och ert vĂ€nliga bemötande bĂ„de före, under och efter vĂ„r vistelse i Klintehamn. Ett stort tack ocksĂ„ till Göthe och Marie Modin pĂ„ Warfsholm som lĂ€t oss bo pĂ„ pensionatet under fĂ€ltveckan. Vi vill Ă€ven tacka Thomas Ekholm pĂ„ hamncafĂ©et som försĂ„g oss med energi under brĂ„da dagar. Ett tack förtjĂ€nar ocksĂ„ alla andra nyfikna och vĂ€nliga klintehamnsbor.