Klinte BÄtklubbs Miljöarbeten

I maj 2003 gav LĂ€nstyrelsen pĂ„ Gotland ut en Rapport, GotlĂ€ndska miljömĂ„l – Underlag och förslag. I denna rapport listade man de olika delomrĂ„den, dĂ€r uppstĂ€llda miljömĂ„l skulle uppnĂ„s. De var : Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande vĂ„tmarker, Hav i balans, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö, Giftfri miljö, SĂ€ker strĂ„lmiljö, Skyddande ozonskikt och BegrĂ€nsad klimatpĂ„verkan. Klinte BĂ„tklubb valde att lokalt arbeta med –Levande sjöar och vattendrag och har sedan 2001 arbetat med Ă„tgĂ€rder för att skapa goda förutsĂ€ttningar för en fungerande miljö i vĂ„ra vikar och vattendrag. Arbetet började utifrĂ„n mĂ„nga Ă„rs diskussioner om att det mĂ„ste gĂ„ att göra nĂ„got Ă„t att fisken försvinner, att vikarna och Ă„arna vĂ€xer igen, att vattenkvaliteten försĂ€mras och att vi alla som bor hĂ€r stĂ€ndigt Ă€r frustrerade över detta, men ingen upplever sig ha möjligheter/makt att göra nĂ„got Ă„t detta. Tidigare hade vi ett givande fiske efter gĂ€dda och abborre i Klinteviken och Sandboviken. Vattenkvaliteten var dĂ„ betydligt bĂ€ttre Ă€n i dag i de smĂ„ vikarna och den stora ”Klintebukten”. BĂ„tklubben har nu i fem Ă„r med visst stöd frĂ„n Fiskeriverket (via LĂ€nstyrelsen) förbĂ€ttrat Ă„mynningarna och i viss mĂ„n Ă„bottnar för att skapa bĂ€ttre förutsĂ€ttningar för havsöringen. Detta har givit tydliga resultat vilket bl.a. har provats genom provfiskning (elfiske) pĂ„ vissa strĂ€ckor i RobjensĂ„n som har visat sig vara en av Gotlands bĂ€sta reproduktionslokaler för öring. Peter Landegren, Gotland, menar i sin doktorsavhandling att de Ă„ar som ger de bĂ€sta överlevnadsförutsĂ€ttningar för yngel, Ă€r de som har anslutande havsvikar som kan fungera som barnkammare för ynglen. Klinteviken Ă€r en sĂ„dan vik. Arbetet med restaureringen av Ă„arna har utförts av medlemmar i BĂ„tklubben, som frivilligt avsatt tid och bidragit med maskiner och annan utrustning som har behövts för detta. Intresset i övriga samhĂ€llet har varit stort, inte minst för att Ă„n rinner tvĂ€rs genom samhĂ€llet. Berörda markĂ€gare har varit mycket positiva till arbetena. De gjorda insatserna har dock fĂ„tt oss att inse att det mĂ„ste tas större ingrepp för att rusta upp Ă„arna och vikarna, och för att vi sedan skall ha en lĂ„ngsiktig planering och uppföljning sĂ„ att förbĂ€ttringarna kan vidmakthĂ„llas och vid behov kompletteras. KuststrĂ€ckan mellan Paviken och Klintehamn Ă€r vidare en fantastisk miljö för mĂ„nga kust-/strandhĂ€ckande och strĂ€ckande fĂ„glar. Även för dem Ă€r det viktigt att vikarna och strandzonerna inte vĂ€xer igen. De senaste Ă„rens kraftiga ökning av antalet hĂ€grar och skarvar, Ă€r en oroande faktor nĂ€r det gĂ€ller den framtida utvecklingen av fiskebestĂ„nden. UtifrĂ„n den kĂ€nnedom om vattnen och trakterna runt Klintehamn skissar BĂ„tklubben hĂ€r det som man i dagslĂ€get ser som de angelĂ€gnaste Ă„tgĂ€rderna för att förbĂ€ttra miljön. ÅtgĂ€rderna mĂ„ste sĂ„ledes vidtas sĂ„ att de gynnar bĂ„de fisk och fĂ„gel och övrig fauna. Utförandet mĂ„ste ocksĂ„ ske pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att de boende i samhĂ€llet, och dĂ„ inte minst de berörda markĂ€gare, upplever det som sin angelĂ€genhet. De största insatserna krĂ€vs sannolikt för att fĂ„ ordning pĂ„ vikarna och de strandzoner som har utgjort lekmiljöer för gĂ€ddorna. Idag breder vassbĂ€lten ut sig och dĂ€rmed finns inga strandomrĂ„den som översvĂ€mmas och kan fungera som lekomrĂ„den för gĂ€ddorna. Försvinner de varierade miljöerna i vikarna sĂ„ drabbas Ă€ven abborrarna. Vikarna kring Klintehamn ser klubben som mycket viktiga eftersom det finns fĂ„ vikar och vattendrag pĂ„ Gotlands vĂ€stkust, som kan fungera som bra reproduktionslokaler gör gĂ€dda och abborre.

 BĂ„tklubben har följande förslag till Ă„tgĂ€rder. - FortsĂ€tta med det pĂ„började arbetet med restaurering av Ă„arna RobbjensĂ„n och VarbosĂ„n. - Restaurering av Klinteviken till vilka Ă„arna mynnar. - Restaurering av Sandoviken - FörlĂ€ngning av utslĂ€ppsledningen frĂ„n reningsverket i Klintehamn, som idag Ă€ven renar avlopp fĂ„n Tofta i norr till Eksta. Idag sker utslĂ€ppen endast ca 100 meter frĂ„n land vilket innebĂ€r att avloppsvattnet vid de förhĂ€rskande sydvĂ€stliga och vĂ€stliga vindarna trycks in mot strĂ€nderna och hamnomrĂ„det och dĂ€rigenom vĂ€sentligt försĂ€mrar förutsĂ€ttningarna för de inre delarna av ”Klintebukten” och de inre delarna av vikarna Klinteviken och Sandboviken. Utloppsledningen mĂ„ste förlĂ€ngas sĂ„ lĂ„ngt ut att utslĂ€ppet sker dĂ€r de kan blandas ut ordentligt genom havsströmmarna vilka tyvĂ€rr inte gör nĂ„gon svĂ€ng in i Klintebukten. Klinte BĂ„tklubb har som sagt tagit del av miljömĂ„len för Gotland och anser att de Ă„tgĂ€rder man gjort bör kunna ligga helt i linje med intentionerna i förslaget till handlingsplan. De Ă„tgĂ€rder man skissat, bör kunna bidra till miljöuppfyllelsen inom mĂ„lomrĂ„dena: Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans och Ingen övergödning. Det finns mĂ„nga i Klintehamn som Ă€r intresserade och villiga att arbeta för en bĂ€ttre miljö och vi har genom BĂ„tklubben en organisation som Ă€r brett och vĂ€l förankrad i samhĂ€llet och som han ta ansvar för mycket av det arbete som mĂ„ste göras. Klubben ser fram mot en givande diskussion med LĂ€nstyrelsen om vad som kan göras inom ramarna för de medel som kommer att avsĂ€ttas för Ă„tgĂ€rder för att uppnĂ„ miljömĂ„len.

För Klinte BÄtklubb /Peder Ahlström/