Historia

Historisk översikt - Klintehamn - Fam. Donner

Författare Tor Sundberg 1988

HamnsamhĂ€llet vid Klinte vĂ€xte fram frĂ„n 1600-talet kring ett fĂ„tal strandgĂ„rdar och en enkel hamn. År 1649 placerades dĂ€r den förste tulltjĂ€nstemannen - strandridaren - som övervakade den allt viktigare handeln dĂ€rstĂ€des (1).

Den Àldsta, bevarade kartan Àr skattlÀggningskartan frÄn Är 1702 (2). HÀr syns kustvÀgen samt den Àldre kyrkvÀgen (nuvarande Donnersgatan) österut. HamnanlÀggningarna förefaller blygsamma med en enklare brygga. Den blivande Donnerska tomten var alltjÀmt obebyggd.

FrÄn 1770-talet och fyrtiotalet Är framöver, varade en betydande högkonjunktur i handeln (3). Tidsperioden sammanfaller med Jacob Niclas Donners verksamhet pÄ Klinte; högkonjunkturen berodde delvis dÀrpÄ.

SlÀkten Donner

Som en av Gotlands 18 skeppsredare Ă„r 1772 (3) stod Ă€nkan "Madame Herr Donner". Hennes make JĂŒrgen Hindrich D. hade pĂ„ 1740-talet invandrat frĂ„n LĂŒbeck till Visby och dĂ€r grundat ett handelshus med rederi.Parets bĂ„da söner fortsatte verksamheten frĂ„n 1770-talet. Den Ă€ldre, Georg Mathias, drev visbykontoret, medan Jacob Niclas (f.1749 d.1809) bosatte sig i Klinte, kanke 1776 (4).

J N D kallas stundtals Klintehamns skapare, vilket syftar pÄ hans och bolagets energiska verksamhet. Klinterörelsen saknade tidigare, i samtiden och senare motstycke.

I Klinte drevs tre kalkugnar, vars produkter skeppades ut pÄ egna kölar. Firman startade ett skeppsvarv pÄ Stora Grundet (Varvsholm) pÄ 1780-talet. SamhÀllets nÀringsliv dominerades av skeppsbyggeriet, handeln och alla biverksamheter. J N Donner köpte flera gÄrdar, dÀribland Klintebys (1777 samt senare tillköp), som han bebodde och formade till ett stÄndsmÀssigt gods med mÄnga nymodigheter (5). I Klinte och angrÀnsande socknar köpte han flera egendomar, dÀribland Stora Snögrinda med tomten vid Strands, dÀr kontoret - "karaktÀrsbyggnaden" lades.

(1) Till de mera namnkunniga strandridarna hör slÀkten Stake, som bebodde (och byggde) stamhemmanet Strands - ej det Donnerska huset.

(2) LantmÀteriet i Klinte akt 1 o. 2

(3) Sven Gerentz 1950: Art.

(4) A Lindqvist 1968 sid 62: " 1776 hyrde Donner jord av Snögrinda Äboar vid vÀstra landsvÀgen." StrandÄker, dÀr affÀrsbyggnaden restes.

(5) Se ex Kai Donner 1931, P. Sollerman 1933 m.fl artiklar. C C G Hilfeling skildrar Klintebys utseende omkring 1800. (Landsarkivet).

J N Donner bedrev en omfattande byggnadsverksamhet med nÀsta rastlös energi. Hilfeling besökte J N D omkring Är 1800 och skriver bl.a:

"Herrar Donner Ă€ga sjelfwe 15 Ă  16 fartyg, utom andelar i Medelhavs Farare, hwilka hwardera göra 4, 5 Ă  6 resor till Östersjö hamnar med Gothlands Producter sĂ„som Timmer, BrĂ€der, Plankor, Packsten, SlĂ€ckd kalk och SpannmĂ„l. - Detta Handels contoir med det tillhörande uti Wisby utgör nĂ€ra 1/3 af Gohtlands exporthandel. Herr Jacob Donner Ă€ger mycket drift i affairer, god Patriot och Husfader, Bror och lefwer som fĂ€rnĂ€mt Herrskap, jĂ€mt, men ej öfwerflödigt, Ă€r ej mĂ„ngordig med reelle och pĂ„förlitelig"

För mer personalia hÀnvisas frÀmst till Kai Donner 1931, Kindberg m.fl tryckta kÀllor.

J N D avled 1809, varpÄ kompanjonen N J Schwan tog över verksamheten - och gifte sig med Ànkan (1).

DÀrefter drev J N D:s söner Georg Niclas och Mathias Henrik firman tillsammans med svÄgern P H Cramér. SmÄningom kom andra kompanjoner, men konjunkturerna hade efter J N D:s död svÀngt. Bolaget försattes i konkurs Ä2 1845 (2).

Handeln pÄ Klinte mattades av betydligt under 1800-talet (3). Varvsproduktionen fortgick sporadiskt till 1800-talets slut, medan kalkugnarna definitivt slocknade redan tidigare (4). Postfrakten till och frÄn fastlandet överfördes 1860 till Wisby och passagerarfrakten glesnade. Inemot senaste sekelskiftet (1900) drogs jÀrnvÀgen till Klintehamn.

I hamnsamhĂ€llets absoluta centrum lĂ„g Donnerska /CramĂ©rska) gĂ„rden vid Donners Plats eller "Platsen" i nuvarande Donnersgatans mynning. Ängsstycket norr om gĂ„rden, "Villa-omrĂ„det", var glest bebyggt. Marken avstyckades och frĂ„nsĂ„ldes som villatomter efter Ă„r 1905. Redan tidigare, men framför allt sedan dess har det centrala Klintehamns bebyggelse starkt förtĂ€tats. De gamla handelsgĂ„rdarna har dĂ€rmed inlemmats i mer konventionell villabebyggelse och deras ursprungliga miljöer urskils knappast lĂ€ngre.

1950-talets storkommun satsade pÄ Donnersgatan och Donnerska Huset som bycentrum; en mycket hÄrdhÀnt satsning med bestÄende konsekvenser.

(1) David Rosvall 1969, vari berÀttas om turerna kring den eftertraktade Ànkan. Staffan Rosvall Àr enl. uppgift i fÀrd med att skriva om J N D:s Àktenskap och hustru.

(2) Robert Bohn 1983 ger en utmÀrkt resumé över handelshuset Donner samt en vÀgledning i det bevarade affÀrsarkiver.

(3) Boken om Gotland II, sid 423: Karta över hamnen med omgivningar Är 1843. (Orig. i Landsarkivet)

(4) Om kalkindustrin, se Munthe 1943 o Ohlsson 1964. /Tor Sundberg 1988/