Skicka sidan Skriv ut PDF

Koviks Fiskerimuséum

se vidare Koviks egen hemsida

   PĂ„ Gotland var det förr bönderna som fiskade. Födan bestod till stor del av fisk - frĂ€mst strömming frĂ„n havet och id fĂ„ngad i Ă„ar och myrar. Fisken saltades i tunnor och anvĂ€ndes dagligen Ă„ret om. Under nĂ„gra intensiva vĂ„r- och höstveckor samlades man vid fiskelĂ€get. Hit kom folk ocksĂ„ frĂ„n socknar lĂ„ngt in i landet. I fiskelĂ€get hade man redskapsbod och bĂ„t. Bodarna lĂ„g i rad bredvid varandra och skyddade mot havet. Bakom fanns den inhĂ€gnade torkplatsen för nĂ€ten - gistrummet.
 

 MĂ„nga fiskelĂ€gen kom till pĂ„ 1700-talet. Idag kĂ€nner vi till omkring 150 stycken. Jordbruket fick ett uppsving i början av 1800-talet. DĂ„ blev fisket inte lĂ€ngre lika viktigt. Men kustbönderna fortsatte att fiska. En del av dem blev yrkesfiskare.

PÄ 1850-talet blev det dÄliga fisketider. Man försökte med laxfiske, som slog vÀl ut. Till det behövdes djupgÄende bÄtar och bÀttre hamnar. Under 1940- och 50-talen kom trÄlfisket som krÀvde stora investeringar i redskap och bÄtar. Fisket koncentrerades dÄ till nÄgra fÄ hamnar.

   FörsĂ€ljningen av fisk skedde förr genom uppköpare som kom till fiskelĂ€get eller genom fiskaren sjĂ€lv som sĂ„lde i gĂ„rdarna. Efter första vĂ€rldskriget började man samordna försĂ€ljningen. Gemensamma bodar för uppvĂ€gning av fisk och saltning byggdes. Idag kan tvĂ„ trĂ„lare klara av hela Gotlands behov av fisk. 
   De Ă€ldsta fiskebodarna bestod av ett tak stĂ€llt direkt pĂ„ marken eller pĂ„ lĂ„g grund av sten eller stock - s.k sköril eller garnskur. MĂ„nga bodar byggdes av staplad kalksten, som ibland tĂ€tats med kalkbruk eller lera. De saknade fönster. PĂ„ taket lades spĂ„rade brĂ€der av kĂ€rnvirke - faltak. PĂ„ södra och sydöstra kusten hade man ofta flacka tak, tĂ€ckta med sandstensflis.
   Fiskeboden var frĂ€mst ett redskapsskjul. Den bestod av ett rum med inĂ„tgĂ„ende dörr och en glugg som fönster. Ibland fanns en öppen spis och nĂ„gra sovlavar
   Inseglingen till fiskelĂ€get kunde vara svĂ„r. NĂ€r mörkret kom tĂ€nde man eldar för att vĂ€gleda fiskaren. Elden placerades i en jĂ€rnkorg pĂ„ en lĂ„ng vipparm eller pĂ„ en stenpelare med brandhĂ€llar. Eldarna placerades ofta tvĂ„ och tvĂ„ för att tillsammans bilda en linje (enslinje) över inseglingsrĂ€nnan. De sköttes av en Ă€ldre fiskare som betalades med strömming. De första fyrarna kom i början av 1800-talet.
   De Ă€ldsta hamnarna var enkla rĂ€nnor av sten ut i vattnet - lĂ€nningar - en för varje bĂ„t. I lĂ€nningarnas botten fanns ibland stockar för bĂ„tens köl att glida pĂ„. Den gotlĂ€ndska bĂ„ten - snipan - var lĂ€ttrodd och seglade bra - den kunde segla nĂ€stan Ă€nda fram till strandkanten. BĂ„ttyperna var tremĂ€nning, tvĂ„mĂ€nning och enmĂ€nning. Vid lĂ€nningen lastade man av bĂ„ten. NĂ€ten bars upp till gistrummet, dĂ€r fisken plockades av. BĂ„ten drogs sedan upp pĂ„ land och stöttades med bockar.
   Redskapen tillverkades hemma. Strömmingsgarnet gjordes av en 1œ mil lĂ„ng spunnen lintrĂ„d, som bands upp i 34 000 knutar. Repet upptill gjordes av tagel eller kohĂ„r. Flöten tillverkades av bark och sĂ€nken gjordes av stenar som man borrat hĂ„l i. Att tillverka ett sĂ„dant nĂ€t tog en hel vinter.
   
   Texten frĂ„n LĂ€nsstyrelsens besökstavla. Teckningar Ulla SjöswĂ€rd © LĂ€nsstyrelsen 1997
 Foton  Katarina Hage ©

NÄgra Bilder frÄn Kovik

FOTO: Sven-Göran Drejhammar

 

 

 

Senast uppdaterad ( Torsdag 03 mars 2011 10:02 )  

Aktuellt

* Klinte Filmstudio NYTT

* Koviks FiskerimusĂ©um 

* KLINTEORTENS PRO

* EVENEMANG  
T.o.m 2/5  
Rondo, filmer,
Biblioteket m.m.
Filmstudion

*TEMPERAHUSET

*ULLFINA 

*BIBLIOTEKET
VĂ„rprogrammet 

*Tandklinik i Klinte

*Tomter TILL SALU i Djupvik

*Gamla Klintehamnsbilder

*RONDO NYTT 

*Auktion pÄ KöpmansgÄrden
 sönd. 5 febr. kl. 11.00

*STENBERGS BUSS 

 

Gotlands VĂ€der

Tis Ons Tor Fre Lör
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons